Ännu än fredag..

Och jag känner mig helt misslyckad, alla är ute och umgås med sina vänner. Jag sitter här o är sjuk och har andningsvårigheter. Men de är väl helt okej..

Att drömma sig bort dit så som man Vill att det ska vara, det är en vardagssak för mig. Jag gör det hela tiden, varesig jag vill eller inte. Ont gör de. Ont och återigen ont. Men jag ler iallafall, ställer upp för dem som betyder något, eller ja, de få återstående..
Känns som att för varje dag som går blir jag övergiven av nån. När kommer slaget som slår mig till golvet? Så tänker jag HELA  tiden. Inte för att jag vill att det ska hända. Jag fruktar det bara..

Ingen bra dag att skriva blogg märker jag.. Jag får väl skriva nån annan dag.. God natt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0